Långlots
hembygdsförening

Berättelsen kommer från Karin och Karl-Gunnar Larsson i Långlöt.
Den här berättelsen handlar om familjen Vesterbloms dramatiska flykt från Runö i Estland till Långlöt på Öland. Familjen bestod av Kristian Vesterblom som var född på Runö den 8 mars 1869 och hans maka Katarina samt sonen Isak med sin maka som också hette Katarina.

Under kriget 1944 när ryssarna kom till Runö beslutade familjen att segla från Runö under mörkrets skydd till Gotland. Flera båtar hade sällskap. Innan de lämnade gården hade de släppt ut sina djur, kor, hästar, får och hund. Både korna och hunden följde med till stranden lyckligt ovetande om att husfolket skulle försvinna. Korna råmade och hunden skällde.


S:ta Magdalena kyrka på Runö är en träkyrka från 1644.
Foto: Ave Maria Mõistlik, Estonia.



I den här stugan mitt emot Norrgården
bodde familjen Vesterblom.

Färden gick till Gotland där det skedde en uppsamling. Familjen kom sedan till Öland där den blev utplacerad hos godsägare Gustav Cedergren på Långlöts norrgård. Det äldre paret fick delta i sysslor som de kunde klara. Isak och dennes fru blev anställda som ladugårdsskötare.

Gamle Kristian kom ofta på besök till Karl-Gunnars föräldrar för att diskutera fiske och säljakt med Karl-Gunnars pappa Sigfrid Larsson. Under sin tid i Långlöt gick Kristian vid ljusa kvällar ner till Östersjön med sin kikare med önskan om att få se Runö.
 
Medan familjen ännu var kvar på Runö så gjorde radioreportern Sven Jerring en intervju med Kristian som fick berätta om fiske och säljakt på Runö.

Hela familjen Vesterblom klädde upp sig varje söndag i sina dräkter från Runö. De tog fram en liten träbit från kyrkans altare på Runö. Sjöng psalmer och läste dagens text. De talade gammalsvenska så de var lätta att förstå.
 


Runökvinnor i folkdräkter år 1937.
Foto: Estlands sjöfartsmuseum

 

En del av släkten kom till Stockholm där de placerades. Deras hemvist hade varit Ormsö. I Stockholm ordnade de sedan lägenhet till Katarina, Katarina och Isak.

Kristian Vesterblom avled i Långlöt den 21 februari 1947. Han ligger begravd på Långlöts kyrkogård nära sakristian.

När en kyrkokör från Estland besökte vår kyrka så blev de informerade om ”Kristian från Runö”. Detta ledde till att kören bildade en ring runt gravplatsen och sjöng den Estniska nationalsången.

Kristians hustru Katarina Vesterblom avled 1971 och sonen Isak 1966 samt hans hustru 1977. De är alla begravda i Hägersten, Stockholm.

Ur Nationalencyklopedin om Runö.

Runö, en ö i Rigabukten, Estland; 11 kvadratkilometer, Runö befolkades troligen redan från 1200-talet av svenskar och var ett av de mest genuina estlandssvenska områdena. På Runö talades dialekten runska. Runöborna bevarade en ålderdomlig svensk kultur. Nästan hela befolkningen (ca 300 personer) flydde till Sverige 1944 och stannade för gott. Runö var som del av Ösel, svensk besittning 1645-1721. Efter att 1721-1918 varit ryskt territorium övergick ön i estländsk ägo. Den tillhörde 1944-1991 den estländska sovjetrepubliken. Sedan 1991 ingår Runö åter i det självständiga Estland.


Birger Ohlson
Långlöts hembygdsförening

 


Runö en ö i Rigabukten.

bizon.se © 2020